The object of this master thesis was to examine the significance of fairy tales for children and the extent which children today are able to share fairy tales through the activity of the libraries. The main question was: how current were fairy tales at the investigated libraries activity for children and how current were fairy tales in todays book publication? The qualitative methods used were in the form of interviews, statistics and source studies. The theoretical literature in this thesis described the folkloristic context of the fairy tales. There was also a psychological and a pedagogical view of the possibility of the fairy tales.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

This paper is a study of female liminal developments in a selection of Grimm's fairy tales using van Gennep?s and Lincoln?s theoretical bases. An inductive technique has been used to analyze the results according to the theoretical agendas. To my help I have used Swedish translations of the Grimms? fairy tales from 1883, 1946, 2003 and 2007.The study shows that the fairy tales of the Brothers Grimm fairy tales display the transition rituals identified by Van Gennep and Lincoln.

Fairy tales are commonly considered to be both timeless and classless. Since the 17th century, when most of the tales we have access to today were first collected and published, the idea that fairy tales are part of an oral tradition, and therefore more or less uninfluenced by academic and literary trends, have been dominant amongst researchers, critics and readers. This idea needs to be revaluated. Even if the tales might have their roots in an oral tradition the history of the fairy tale ?is not primarily a history of oral transmission, but rather a history of print?, as Elizabeth Wanning Harries puts it (Wanning Harries, 2001:4).

This paper is a morphological structure-analysis of icelandic tales to determine their common and distinguishable components in relation to one another and to the russian folktale with Vladimir Propp?s book Morphology of the Folktale (1968) as theoretical basis. The paper looks at the Poetic Edda and Njals saga and the functions of the actions for each other and for the story as a whole. Although the icelandic tales shows great similarities with the russian folktale in general, it also shows deviations. The functions have sometimes appeared on inverted positions, and in a full third of the stories the evil has won over the good in a crucial struggle, but has in 90 % of these stories still been punished before the end.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

This master thesis deals with questions concerning facts and fiction in the world of Beatrix Potter's rabbits. The purpose is first and foremost to find the connections between the pet rabbits, that she used as art models, and the rabbits that came to life through her "tales".The method has been to gather facts through biographic reading, and to analyse Beatrix Potter's rabbit tales, using tools developed by Swedish picture book experts. The rabbit characters are thoroughly examined and so are the settings where the tales take place. Matters concerning Beatrix Potter's painting technique and illustration style as well as her literary and pictorial inspirations are dealt with.Conclusions are, that the fictive rabbit characters have indeed a lot to do with the fact that Beatrix Potter was interested in natural history and studied animal behaviour and anatomy in detail. For a long time rabbits, both wild and domesticated, were her favourite study objects which provided conditions for her rabbit fantasies.

Festulolium (Festulolium) and tall fescue (Festuca arundinacea) has not been grown inSweden over a longer period. So far there is no greater area cultivated, but the area isincreasing. Festulolium and tall fescue are expected to eventually replace meadowfescue in many leyseed mixtures to dairy cows in southern and central Sweden. Tallfescue has in recent years become popular again. Festulolium is a hybrid betweenryegrass and fescue.

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1.

This essay is dealing with the difficulties of cataloging and classifying anonymi and other kinds of literature without the components which have set the norm for bibliographic cataloging, i.e. a defined author, a standardized title etc. A typical example of this kind of literature is folklore and folktales, which are dealt with thoroughly here. The character of and the society's historical view upon the folk literature, as literature considered, are being described, as is the evolution of rules for cataloging in general. The folk literature is mostly systematized after a different pattern from other literature, since bibliographical facts are often missing.

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.